Tisdagsspaning · 17 november 2026
Hur kan bönderna bli helt fossilfria? Del 2: Gården och ladugården 🐄⚡
Max & Aussie ·

God morgon alla vänner! I går började vi med maskinerna ute på fälten. I dag går vi in i ladugården – där kylning, ventilation, mjölkning och utfodring behöver fungera varje dag, året runt. Hur kan gården minska sitt beroende av fossil energi utan att tumma på djurvälfärd eller livsmedelskvalitet?
Energin som behövs i ladugården
I en modern ladugård används el bland annat till mjölkningsutrustning och mjölkrobotar, pumpar, kylning av mjölk, belysning och ventilation. Behoven varierar mellan gårdar och beror på byggnader, utrustning, djurhållning och lokala förutsättningar.
Ett klokt första steg är en energikartläggning: mät förbrukningen, se över styrning och service och ta till vara energin som redan finns på gården. Effektivare drift får aldrig ske på bekostnad av djurens luft, vatten eller mjölkens kylning. Greppa Näringens Energikollen ger exempel på hur gårdar kan hitta energitjuvarna.
1. Solceller på lämpliga tak
Ladugårdar och maskinhallar kan ha stora takytor. Egen solel kan användas direkt i gårdens drift, medan lagring eller samverkan med elnätet kan bidra när produktion och behov inte sammanfaller.
Takets bärighet, brandsäkerhet, anslutning och gårdens förbrukningsmönster behöver bedömas före investeringen. Under mörka vinterdagar är produktionen begränsad. Solceller gör inte automatiskt gården självförsörjande eller ger reservkraft vid strömavbrott – det kräver en särskilt utformad och säker lösning.
2. Ta vara på värmen från mjölkkylningen
Värme från mjölkkylning och annan utrustning kan i vissa anläggningar återvinnas och användas för exempelvis varmvatten. Vad som lönar sig beror på gårdens system och energiflöden.
Förkylning av mjölk med en värmeväxlare är en annan möjlighet att minska kylmaskinens arbete. Greppa Näringens exempel visar hur tekniken kan användas, men en exempelgårds besparing är ingen garanti för alla. Temperaturkrav, hygien och vattenanvändning behöver ingå i bedömningen.
3. Biogas från gödsel
På gårdar där förutsättningarna finns kan gödsel rötas till biogas. Den kan användas för värme och el eller uppgraderas till fordonsbränsle. Rötresten kan återföras som gödsel, med hantering anpassad till gårdens behov och regler.
Klimatnyttan beror bland annat på gödselhantering, vilken energi som ersätts och att metanläckage begränsas. Investering, drift, underhåll och avsättning för gasen måste räknas igenom. Greppa Näringens biogasrådgivning betonar både ekonomiska risker och klimatberäkning.
En tryggare gård – steg för steg
Det finns ingen lösning som passar alla. En kombination av energieffektiv utrustning, egen solel, värmeåtervinning och ibland biogas kan göra gården mindre beroende av inköpt energi. Beredskap kräver också en plan för avbrott, underhåll och de funktioner som måste fortsätta fungera.
Fossilfri energi är en viktig del av omställningen, men betyder inte att jordbrukets alla klimatutsläpp försvinner. Metan från djur och lustgas från mark och gödsel behöver också hanteras. Bönderna producerar vår mat – de behöver rimliga villkor för att kunna investera långsiktigt.
Aussies tisdagsspaning 🐾
Aussie tog en lugn inspektionsrunda i sitt röda koppel förbi ladugården. Han tycker att en trygg och välskött gård är en bra plats för både människor och djur. Vi håller avstånd, låter korna vara i fred och stör inte bondens arbete. /Aussie & Max 🐾
I morgon går vi vidare till del 3: Fodret och kretsloppet – hur svenskodlade proteingrödor och smartare kretslopp kan bidra till ett mer hållbart lantbruk. Varma tisdagshälsningar från Max & Aussie | VÅRAT KLIMAT 24 🌾