Sidospaning · 16 november 2026

Vem betalar för maten på bordet? – Ge bönderna rimliga villkor i omställningen

Max & Aussie ·

Svenskt odlingslandskap med åkrar och en röd gård – AI-genererad illustration
AI-genererad illustration av ett svenskt odlingslandskap, inte ett dokumentärt foto av en bestämd gård.

Bakom mjölken, potatisen och brödet på vårt bord finns någon som går upp tidigt, investerar och tar risker. När vi ber bönderna att ställa om måste vi också fråga: vem betalar? Klimatomställningen får inte bli ett uppdrag där bonden står ensam med notan och vi andra får nyttan.

Det är vår mat de producerar

Jordbruket är mer än en rad i utsläppsstatistiken. Det handlar om matförsörjning, arbetstillfällen och ett landskap som brukas och hålls öppet. Samtidigt behöver utsläppen minska och gårdarna kunna hantera torka, skyfall och störningar i energiförsörjningen.

En gård kan inte pausa skörden medan den väntar på bättre teknik eller ett nytt stöd. Investeringar binder kapital under många år. Därför måste klimatpolitiken gå att förena med en fungerande vardag och rimlig lönsamhet.

Riksrevisionen: stöden fungerar – men når för lite

Riksrevisionens granskning ”Statens insatser för jordbrukets klimatomställning” (RiR 2025:24), publicerad den 14 oktober 2025, omfattar bland annat Klimatklivet, gödselgasstödet, ersättningar för fång- och mellangrödor samt klimatrådgivning.

Slutsatsen är inte att alla stöd är dåliga. De granskade styrmedlen är i stort effektivt utformade och genomförda, men täcker bara en liten del av jordbrukets totala växthusgasutsläpp. Granskningen pekar också på brister i regeringens styrning och avsaknad av en plan för hur jordbruket ska bidra till det långsiktiga klimatmålet.

Riksrevisionen lyfter att klimatåtgärder ofta inte är företagsekonomiskt lönsamma för den enskilde jordbrukaren, även när de med stöd kan vara kostnadseffektiva för samhället. Det är en viktig skillnad: samhällsnytta betalar inte automatiskt gårdens lån. Riksdagen behandlade rapporten den 29 april 2026 och lade regeringens skrivelse till handlingarna; granskningens iakttagelser ska läsas som just granskningens bedömning, inte som en ny kartläggning av alla stöd i november 2026.

Staten behöver dela den ekonomiska risken

Vår slutsats på VÅRAT KLIMAT 24 är tydlig: staten behöver ta en större del av risken när gårdar investerar i sådant som hela samhället tjänar på. Det betyder inte en blank check, utan långsiktiga och begripliga villkor, med krav på verklig nytta och uppföljning.

Investeringsstöd, lånegarantier och ersättning för dokumenterad klimatnytta är exempel att diskutera. Stöd behöver också vara tillgängliga för mindre gårdar, inte bara för den som har råd med en stor ansökningsapparat. Detta är våra redaktionella förslag – inte ett påstående om att Riksrevisionen rekommenderar just dessa finansieringsformer.

Fyra investeringar – olika nyttor

Biogas från gödsel kan förena energiproduktion med minskade metanutsläpp från gödselhanteringen. Men anläggning, drift och avsättning för gasen behöver fungera ekonomiskt, och metanläckage måste begränsas.

Fossilfria maskiner och laddning kan minska beroendet av diesel. Teknik, elanslutning, service och kapacitet måste passa gårdens arbetsuppgifter – en lösning för lättare gårdsarbete är inte automatiskt redo för hela skörden.

Bevattningsdammar kan göra gården mindre sårbar vid torka, men måste planeras utifrån vattentillgång, tillstånd och naturhänsyn. Det är främst klimatanpassning, inte automatiskt en åtgärd som sänker utsläppen.

Beredskap handlar om att matproduktionen ska kunna fortsätta vid störningar. Lokal energi, vatten och reservlösningar kan bidra, men exempelvis nätanslutna solceller ger inte automatiskt el vid strömavbrott. Klimatnytta, anpassning och beredskap behöver bedömas var för sig och sedan vägas samman.

Rimliga villkor är också ett ansvar för oss andra

Vi konsumenter kan minska matsvinnet och göra genomtänkta matval. Handel och livsmedelsföretag behöver ge producenterna rimliga villkor. Men den enskilda kundens matkasse kan inte ensam finansiera hela omställningen.

Vi behöver både ambitiösa klimatmål och bönder som kan fortsätta producera vår mat. Frågan är inte om jordbruket ska ställa om, utan hur vi gör det möjligt utan att lämna hela risken på gårdsplanen. Vad tycker du att staten, handeln och vi konsumenter bör bidra med?

Aussies måndagsspaning 🐾

”Max säger att någon måste odla maten innan den hamnar i köket. Då tycker jag att de som gör jobbet ska få schysta villkor! På promenaden håller jag mig i kopplet, lämnar grödorna i fred och låter bonden arbeta ostört. Omställning är ett lagarbete – även vi med tassar kan visa hänsyn.” 🐾

Varma måndagshälsningar från Max & Aussie – för klimatet, bönderna och maten på vårt bord. 🌾

Källor och fördjupning

Läs också: Hur kan bönderna bli helt fossilfria? Del 1

Dela inlägget