Fördjupning · Ny video
Bio-CCS i Värtan – Sveriges största klimatsatsning någonsin
Max & Aussie · 5 min läsning ·
I veckans video berättar jag att vi ska börja fånga in koldioxid i Stockholm. Här är fördjupningen: vad som faktiskt ska byggas i Värtan, hur det går till och varför det kallas Sveriges största klimatsatsning någonsin.

- 800 000
- ton biogen koldioxid per år
- ~20 mdr
- kronor i statligt stöd
- 15 år
- längsta stödperiod
- 2028
- lagring igång senast
Varför just Värtan?
Kraftvärmeverket i Värtan, på Stockholms östra sida, eldar biobränsle – främst restprodukter från skogen – och ger fjärrvärme och el till stora delar av staden. När biomassa brinner släpps koldioxid ut som träden en gång tog upp ur luften.
Om den koldioxiden fångas in och lagras i stället blir resultatet minusutsläpp: atmosfären får mindre koldioxid än innan. Värtan är en av Sveriges största punktkällor för biogen koldioxid, och därför är det en logisk plats att börja.
Så fungerar anläggningen – steg för steg
1. Rökgaserna från pannan leds till en infångningsanläggning där koldioxiden skiljs ut. Stockholm Exergi har valt en teknik med kaliumkarbonat, som bygger på försök i den egna testanläggningen i Värtan sedan 2019.
2. Den rena koldioxiden kyls och komprimeras tills den blir flytande.
3. Den flytande koldioxiden lagras i tankar i hamnen och lastas på fartyg.
4. Fartygen tar den till en mottagningsterminal, varifrån den pumpas ner för permanent lagring djupt under havsbotten – resan beskrev vi i inlägget om hur koldioxiden fraktas.
En fin bonus: värmen som frigörs i processen kan tas tillvara och skickas ut i fjärrvärmenätet.

Därför är det en rekordsatsning
Staten har avsatt 36 miljarder kronor till bio-CCS, och Energimyndigheten fördelar pengarna genom en omvänd auktion där den som behöver minst stöd per lagrat ton vinner. I första omgången fick Stockholm Exergi stöd på drygt 20 miljarder kronor – det största enskilda klimatstödet i Sveriges historia.
Stödet betalas bara ut för koldioxid som faktiskt lagras, under högst 15 år. 800 000 ton om året är mer än vad hela Stockholms vägtrafik släpper ut på ett år.
Frågorna som återstår
Tekniken är dyr och kräver mycket energi, och fullskaliga Bio-CCS-anläggningar vid kraftvärmeverk är fortfarande ovanliga i världen. Det finns också en viktig diskussion om hur mycket skog som ska användas som bränsle, och om minusutsläpp riskerar att bli en ursäkt för att skjuta upp andra utsläppsminskningar.
Vår hållning är enkel: Bio-CCS är ett komplement – inte en ersättning – för att sluta släppa ut.
Se gärna videon, och berätta vad du tycker i vår LinkedIn-grupp: är Värtan början på något stort – eller en dyr omväg? LinkedIn →
Varma hälsningar,
Max & Aussie | VÅRAT KLIMAT 24