Polarisarna & alperna · Ny rapport
Schweiz glaciärer smälter som aldrig förr – en femtedel av isen är borta
På bara fem år har Schweiz glaciärer tappat nästan 20 % av sin isvolym. Den senaste mätsäsongen var den näst sämsta som någonsin uppmätts – och några glaciärer finns inte längre.
VÅRAT KLIMAT 24 · 1 oktober 2026 · 3 min läsning

Det här handlar om hjärtat av Europa. Schweiz glaciärer mäts varje år av glaciologer som en av de mest exakta klimatmätarna som finns – och hösten 2026 rapporterade den schweiziska vetenskapsakademin och mätnätverket GLAMOS att ännu ett år av ovanligt stark smältning har passerat.
Hur mycket är det egentligen?
Mätsäsongen 2025/26 var den näst sämsta sedan mätningarna startade – bara 2022 var värre. Under året försvann ytterligare cirka 5,5 % av Schweiz totala isvolym. Och det som verkligen gör intrycket är tacken: mellan 2022 och 2026 har smälttakten varit mer än dubbelt så hög som under någon tidigare femårsperiod som uppmätts, vilket betyder att nästan 20 % av isvolymen är borta på bara fem år.
Ser man längre tillbaka har Schweiz glaciärer tappat cirka 43 % av sin isvolym på bara 25 år. Mellan juli och september i år smälte isen och gav upphov till cirka 2 200 miljarder liter vatten – över fyra gånger så mycket som alla schweiziska hushåll förbrukar på ett helt år.
Därför gick det så fort
Vintern 2025/26 var en av de tio snöfattigaste sedan mätningarna startade – och snön är glaciärernas solskydd. När den saknas ligger isen bar och mottaglig redan från tidig vår. Sedan kom sommaren: varje månad från maj till september präglades av torka och minst en värmebölja, och nollgradsgränsen låg över 4 000 meter under inte mindre än 76 dagar – mer än dubbelt så många som normalt, ett rekord.
Vissa glaciärer finns inte längre
Stora namn som Rhôneglaciären, Aletschgletscher och Clariden slog egna rekord i smältning – Rhôneglaciärens tjocklek minskade med fyra meter bara mellan mitten av juni och mitten av juli. Men värst är förstås förlusterna hos de mindre glaciärerna: flera har försvunnit helt och permanent, bland annat Bella Tola-glaciären i Valais och Griessfirn i Glarus. På vissa glaciärtungor minskade istjockleken med upp till tio meter under sommaren.
Glaciologerna pekar också på det som kommer efter smältningen: när isen krymper lämnar den efter sig sjöar och instabil terräng, vilket ökar risken för glaciärsjöutbrott och stenras – till exempel kring Matterhorn och Findelgletscher.
Vad betyder det för oss?
Just nu fungerar smältvattnet lite som en buffert: det dämpar sommarens vattenbrist i sjöar och älvar och fyller på vattenmagasinen inför vinterns elproduktion. Men det är en buffert som snabbt tar slut – ju mindre is som återstår, desto mindre vatten kan glaciärerna bidra med vid torka och värmeböljer. Det påverkar vattenförsörjning, jordbruk, elproduktion och natur långt bortom alperna.
Glaciärerna reagerar inte på nyhetsrubriker – de reagerar på temperaturer. Och temperaturerna följer utsläppen. Det är därför varje tiondels grad, och varje år vi minskar utsläppen, verkligen spelar roll – för isen som redan är borta, och för den som fortfarande finns kvar.

Källor: GLAMOS – Annual mass balance of Swiss glaciers 2025/2026, Schweiziska vetenskapsakademin (SCNAT), ETH Zürich, SRF
Fortsätt samtalet
Vilka minnen har du av glaciärer – och hur ska vi berätta för nästa generation om isen som försvinner? Dela gärna dina tankar i gruppen.
Gå med i gruppen VÅRAT KLIMAT 24