Fredagsspaning · inför lördagen 31 oktober

Onödigt vetande om klimatet – sju saker du inte behövde veta (men nu gör) 🌍🐾

Max & Aussie · 5 min läsning ·

Ett bord med en dampande tekopp, en glasburk med rosa snö, ett svart glasrör i en skål sand och ett öppet anteckningsblock med tecknade moln, blixt, snöflinga och regndroppe under ett förstoringsglas
Lördagens lista är framdukad: te, en burk rosa snö, blixtens eget glas och egna väderanteckningar. AI-genererad illustration.

Ingen i hela världen har suttit och väntat på den här listan. Ändå finns den nu: sex saker om vädret och klimatet som ingen bad om, en lögn som ska avslöjas och en Aussie som mest är intresserad av smördegsbitarna. Häll upp en kopp te – det här tar fem minuter och behövs inte alls.

1

Vikt

Ett stort stackmoln kan väga som hundra elefanter

Moln ser ut som ull och väger som ... vatten. För ett moln som är ungefär en kilometer högt, brett och djupt räknar USGS med cirka en halv gram vattendroppar per kubikmeter luft. Det ger runt 500 ton vatten – ungefär hundra elefanter – som svävar ovanför en höstäng.

Illustration av ett stackmoln på den ena skålen i en jättestor mässingsvåg, med elefanter på den andra och en schäfer i rött koppel som tittar upp
Om man vågar lägga himlen på en våg: runt 500 ton vattendroppar mot ungefär hundra elefanter. AI-genererad illustration, inte en riktig vägbild.

Varför faller det inte? Dropparna är så utspridda att molnet tillsammans med sin varma luft väger mindre än den torrare luften runt omkring. Molnet flyter av samma anledning som oljan flyter på vattnet.

2

Hetare än solen

Blixten är fem gånger hetare än solens yta – och den gör glas av sand

En blixtkanal är ungefär 30 000 grader varm, fem gånger varmare än solens yta, enligt NOAA. Luften hettas upp på en bråkdel av en sekund och expanderar så hårt att det smäller – det är det vi hör som åska. Slår blixten ner i sand kan hettan smälta sandkornen till ett tunt, ihåligt glasrör som följer blixtens väg ner i marken. Sådana rör kallas fulguriter och kan bli flera meter långa.

Illustration av ett ihåligt svart glasrör halvgrävt i sanden i förgrunden, med en blixt som slår ner i en sanddyn i bakgrunden på natten
Blixtens eget glas: ett fulgurit som följer blixtens väg ner i sanden. AI-genererad illustration.

Kul att veta: fulguriter är bevis på att blixten faktiskt når marken och inte bara stannar i molnet. Och de är sköra – naturvården ber besökare låta bli att gräva upp dem.

3

Doft

Regnets doft har ett eget namn – och nosen slår en haj

Doften av torr mark som plötsligt blöts ner kallas petrichor, ett namn myntat av australiska forskare 1964. En stor del av doften kommer från ämnet geosmin, som jordens strålbakterier (aktinobakterier) tillverkar. Människor kan upptäcka geosmin i luften under fem delar per biljon – en koncentration så låg att den ofta jämförs med att hitta en droppe i ett olympiskt badkar.

Kul att veta: doften är alltså inte vatten i sig, utan jordens egen doft som regnet lyfter upp i luften. Regnskurens doft tillhör marken, inte molnet.

4

Färg

Det finns rosa snö – och den smälter snabbare än vit

När snön får en rosa eller vattenmelonröd nyans beror det oftast på snöalger som bygger upp röda skyddspigment mot solens strålning. De röda algerna gör ytan mörkare, och mörk snö fångar mer solvärme i stället för att skicka tillbaka den. I studier över sydvästra Grönland motsvarade algernas mörkning mellan nio och tretton procent av sommarens avrinning från bar is – lokalt ännu mer.

Illustration av en höstsluttning där snön har en rosa och vattenmelonröd nyans, med björkar och en schäfer i rött koppel som snusar på snön
Vattenmelonssnö: rosa snö från alger som mörkar ytan och gör att snön smälter fortare. AI-genererad illustration, inte en dokumenterad plats.

Kul att veta: här är den onödiga kunskapen faktiskt nyttig. En färgförändring i snön kan påverka hur snabbt isen smälter, och det är något forskare numera försöker räkna in.

5

Form

En regndroppe är inte alls droppformad

Droppen med spetsen uppåt som ritas överallt finns inte. Små droppar är nästan klotrunda tack vare ytspänningen. Större droppar, ungefär två till tre millimeter, trycks platta underifrån av luften de faller genom och liknar mer toppen på ett hamburgerbröd – rund ovan, platt under. Blir droppen för stor, runt fyra millimeter eller mer, håller den inte ihop utan slits sönder till flera mindre.

Kul att veta: regnradar mäter faktiskt hur dropparna ser ut, eftersom formen ändrar det ekot radarvågen får tillbaka. Det som ser ut som en bagatel påverkar regnmätningarna.

6

Karta i luften

Havets doft är en matsedel för valar och fåglar – och en hjälp för molnen

När djurplankton betar av växtplankton släpps ämnet dimetylsulfid, DMS, ut – det är det som doftar hav. Havsfåglar har länge känt igen doften när det är mat i området, och försök med knövalar tyder på att de reagerar på samma doft. Forskare tror att valarna kan lukta sig till mat eftersom de har två öppningar med lite avstånd mellan sig. DMS stiger också upp i luften och kan fungera som små kärnor som vatten samlas kring, vilket gör att havet är med och formar molnen över sig självt.

Kul att veta: doften av sommar och saltvatten kan alltså vara en beskrivning av var maten finns – för djur som varken kan läsa väderprognos eller karta.

Fakta eller fiktion?

Nu till det roligare: tre påståenden. Två är sanna. Ett är påhittat – eller i alla fall en siffra som har hamnat fel. Klicka på det du tror är lögnen, och tryck sedan på knappen som röjer svaret.

Klicka på ett påstående först.

Aussie har ingen som helst koll på molnvågar, fulguriter eller geosmin. Däremot har han mycket god koll på var en smördegsbit hamnar på en lördagspromenad, och på exakt hur lång tid det tar innan den är i hans mun. Vetenskap, kan man säga.

Vilken av sakerna fick dig att säga ”va?” – och vilken helt onödig kunskap om vädret bär du runt på som ingen någonsin har frågat efter? Berätta gärna i gruppen.

Trevlig lördag! Tack för att du läste ända hit – nu går vi ut en sväng.

Max & Aussie · VÅRAT KLIMAT 24

Källor & vidare läsning

Dela inlägget

Vill du ha mer lördagsvetande?

Dela din egen onödiga väderkunskap i gruppen – och säg hej om du vill ha ett medlemskort med ditt eget namn.

Gå med i gruppen VÅRAT KLIMAT 24