Fredagsspaning · inför lördagen 31 oktober
Onödigt vetande om klimatet – sju saker du inte behövde veta (men nu gör) 🌍🐾
Max & Aussie · 5 min läsning ·

Ingen i hela världen har suttit och väntat på den här listan. Ändå finns den nu: sex saker om vädret och klimatet som ingen bad om, en lögn som ska avslöjas och en Aussie som mest är intresserad av smördegsbitarna. Häll upp en kopp te – det här tar fem minuter och behövs inte alls.
Vikt
Ett stort stackmoln kan väga som hundra elefanter
Moln ser ut som ull och väger som ... vatten. För ett moln som är ungefär en kilometer högt, brett och djupt räknar USGS med cirka en halv gram vattendroppar per kubikmeter luft. Det ger runt 500 ton vatten – ungefär hundra elefanter – som svävar ovanför en höstäng.

Varför faller det inte? Dropparna är så utspridda att molnet tillsammans med sin varma luft väger mindre än den torrare luften runt omkring. Molnet flyter av samma anledning som oljan flyter på vattnet.
Hetare än solen
Blixten är fem gånger hetare än solens yta – och den gör glas av sand
En blixtkanal är ungefär 30 000 grader varm, fem gånger varmare än solens yta, enligt NOAA. Luften hettas upp på en bråkdel av en sekund och expanderar så hårt att det smäller – det är det vi hör som åska. Slår blixten ner i sand kan hettan smälta sandkornen till ett tunt, ihåligt glasrör som följer blixtens väg ner i marken. Sådana rör kallas fulguriter och kan bli flera meter långa.

Kul att veta: fulguriter är bevis på att blixten faktiskt når marken och inte bara stannar i molnet. Och de är sköra – naturvården ber besökare låta bli att gräva upp dem.
Doft
Regnets doft har ett eget namn – och nosen slår en haj
Doften av torr mark som plötsligt blöts ner kallas petrichor, ett namn myntat av australiska forskare 1964. En stor del av doften kommer från ämnet geosmin, som jordens strålbakterier (aktinobakterier) tillverkar. Människor kan upptäcka geosmin i luften under fem delar per biljon – en koncentration så låg att den ofta jämförs med att hitta en droppe i ett olympiskt badkar.
Kul att veta: doften är alltså inte vatten i sig, utan jordens egen doft som regnet lyfter upp i luften. Regnskurens doft tillhör marken, inte molnet.
Färg
Det finns rosa snö – och den smälter snabbare än vit
När snön får en rosa eller vattenmelonröd nyans beror det oftast på snöalger som bygger upp röda skyddspigment mot solens strålning. De röda algerna gör ytan mörkare, och mörk snö fångar mer solvärme i stället för att skicka tillbaka den. I studier över sydvästra Grönland motsvarade algernas mörkning mellan nio och tretton procent av sommarens avrinning från bar is – lokalt ännu mer.

Kul att veta: här är den onödiga kunskapen faktiskt nyttig. En färgförändring i snön kan påverka hur snabbt isen smälter, och det är något forskare numera försöker räkna in.
Form
En regndroppe är inte alls droppformad
Droppen med spetsen uppåt som ritas överallt finns inte. Små droppar är nästan klotrunda tack vare ytspänningen. Större droppar, ungefär två till tre millimeter, trycks platta underifrån av luften de faller genom och liknar mer toppen på ett hamburgerbröd – rund ovan, platt under. Blir droppen för stor, runt fyra millimeter eller mer, håller den inte ihop utan slits sönder till flera mindre.
Kul att veta: regnradar mäter faktiskt hur dropparna ser ut, eftersom formen ändrar det ekot radarvågen får tillbaka. Det som ser ut som en bagatel påverkar regnmätningarna.
Karta i luften
Havets doft är en matsedel för valar och fåglar – och en hjälp för molnen
När djurplankton betar av växtplankton släpps ämnet dimetylsulfid, DMS, ut – det är det som doftar hav. Havsfåglar har länge känt igen doften när det är mat i området, och försök med knövalar tyder på att de reagerar på samma doft. Forskare tror att valarna kan lukta sig till mat eftersom de har två öppningar med lite avstånd mellan sig. DMS stiger också upp i luften och kan fungera som små kärnor som vatten samlas kring, vilket gör att havet är med och formar molnen över sig självt.
Kul att veta: doften av sommar och saltvatten kan alltså vara en beskrivning av var maten finns – för djur som varken kan läsa väderprognos eller karta.
Fakta eller fiktion?
Nu till det roligare: tre påståenden. Två är sanna. Ett är påhittat – eller i alla fall en siffra som har hamnat fel. Klicka på det du tror är lögnen, och tryck sedan på knappen som röjer svaret.
Klicka på ett påstående först.
Aussie har ingen som helst koll på molnvågar, fulguriter eller geosmin. Däremot har han mycket god koll på var en smördegsbit hamnar på en lördagspromenad, och på exakt hur lång tid det tar innan den är i hans mun. Vetenskap, kan man säga.
Vilken av sakerna fick dig att säga ”va?” – och vilken helt onödig kunskap om vädret bär du runt på som ingen någonsin har frågat efter? Berätta gärna i gruppen.
Trevlig lördag! Tack för att du läste ända hit – nu går vi ut en sväng.
Max & Aussie · VÅRAT KLIMAT 24
Källor & vidare läsning
- USGS Water Science School – How Much Does a Cloud Weigh? (vattendroppar per kubikmeter och varför molnet flyter)
- NOAA JetStream – The Sound of Thunder (blixten är ungefär 30 000 grader, fem gånger solens yta)
- USA:s naturvårdsverk NPS – Fulgurites: The Power of Lightning (glasrören blixten lämnar i sanden)
- Kemistsamfundet ACS – Petrichor: The Smell of Rain (geosmin från jordmikrober, doftas under fem delar per biljon)
- Lutz m.fl. 2016, Nature Communications – The biogeography of red snow microbiomes and their role in melting Arctic glaciers (röd snö sänker albedot)
- Cook m.fl. 2020, The Cryosphere – Glacier algae accelerate melt rates on the south-western Greenland Ice Sheet (alger stod för 9–13 procent av avrinningen)
- NASA GPM – Are raindrops really shaped like teardrops? (droppar plattas till och går sönder vid några millimeter)
- Bouchard m.fl. 2019, PLOS ONE – Behavioural responses of humpback whales to food-related chemical stimuli (knövalar reagerar på DMS)
- Ryan m.fl. 2024, Biology Letters – Morphology of nares associated with stereo-olfaction in baleen whales (valarnas två öppningar och luktsinnet)
- Charlson m.fl. 1987, Nature – Oceanic phytoplankton, atmospheric sulphur, cloud albedo and climate (DMS som molnkärnor)
- Eiffeltornets officiella webbplats – om tornets rörelser i sol och vind (cirka 15 centimeter över ett dygn)
- NASA Earth Observatory – Finding the Hottest Spots on Earth by Satellite (skillnaden mellan lufttemperatur och marktemperatur)
- Quanta Magazine 2022 – Does Hot Water Freeze Faster Than Cold? (Mpemba-effekten och varför den är omdiskuterad)
Vill du ha mer lördagsvetande?
Dela din egen onödiga väderkunskap i gruppen – och säg hej om du vill ha ett medlemskort med ditt eget namn.
Gå med i gruppen VÅRAT KLIMAT 24