Onsdagsspaning · Energi & innovation

Vatten, vind och sol – och nästa våg av fossilfri el

Älven driver turbinen, vinden sätter rotorbladen i rörelse och solen ger el på taket. Men vad händer när vi också låter vågorna arbeta, skickar ner en drake under vattenytan eller lägger solceller på ett magasin? Max & Aussie spanar på kraften vi redan använder – och idéerna som kan komplettera den.

6 min · Max & Aussie ·

Illustration av vattenkraft, vindkraft och solpaneler i ett nordiskt landskap
Vatten, vind och sol i samspel. AI-genererad illustration – inte en verklig anläggning.

Vilka bidrar med mest el?

Vi börjar i Sverige och med ett tydligt jämförelseår: 2024. Energimyndighetens slutliga statistik visar att vattenkraften var störst, följd av kärnkraft och vindkraft. Solkraften växte snabbt men var fortfarande betydligt mindre. Vatten, vind och sol är alltså tre viktiga förnybara kraftkällor – inte de tre största fossilfria kraftkällorna i Sverige. [1]

Fossilfri och förnybar betyder inte samma sak. Kärnkraft är fossilfri men räknas inte som förnybar. Vatten-, vind- och solkraft är båda delarna. Och fossilfri betyder inte utan klimat- eller miljöpåverkan: material, byggande, transporter och avveckling måste också räknas med.

Svensk elproduktion 2024 · utvalda kraftslag
KraftslagTWhAndel
Vattenkraft64,237,9 %
Kärnkraft48,728,8 %
Vindkraft40,423,9 %
Solkraft4,12,4 %

Andelar beräknade av totalen 169,3 TWh och avrundade till en decimal. Övrig produktion visas inte. 1 TWh = en miljard kWh. Årsenergi är inte samma sak som installerad effekt. Källa: Energimyndigheten [1].

Vattenkraften – älvarnas stora bidrag

När vatten strömmar genom en turbin omvandlas rörelsen till el i en generator. Vattenkraften producerade 64,2 TWh under 2024. Många anläggningar med magasin kan spara vatten och anpassa produktionen när efterfrågan ändras. Den förmågan gör dem värdefulla när vind och sol varierar. [1]

Men en älv är mer än en energikälla. Dammar förändrar flöden, livsmiljöer och fiskars vandringsvägar. Hur mycket och hur snabbt produktionen kan regleras beror på tillrinning, magasin och miljövillkor. Klimatnytta och hänsyn till livet i vattnet måste följas åt.

Vind och sol – stora möjligheter, olika rytm

Vindkraften gav 40,4 TWh under 2024, en ökning med 19 procent från 2023. Solkraften gav 4,1 TWh och ökade med 34 procent. Vindkraft är redan en stor del av svensk elproduktion. Solen bidrar framför allt under ljusa dagar och den ljusa delen av året – inte under mörka vinterkvällar. [1]

Kraftslagen behöver därför ett helt system omkring sig: elnät, flexibel användning, lagring och annan produktion. Placeringen spelar också roll för landskap, fåglar, fladdermöss och markanvändning. Det finns ingen teknik som slipper avvägningar, men flera som kan hjälpa varandra.

Vågkraft med flöte – när havets rörelse blir el

Vågor bär på energi från vinden. I ett vågkraftverk med flöte rör sig en boj med vågorna, medan en förankring ger något att arbeta mot. Rörelsen tas om hand av en mekanism som driver elproduktionen. Svenska CorPower Ocean utvecklar en sådan lösning och har demonstrerat sitt C4-system utanför Portugals kust. [2]

CorPower beskriver en styrning som förstärker energiupptaget i vanliga vågor och minskar belastningen i storm. Det är lovande demonstrationsresultat, men inte ett bevis på att stora parker redan ger billig el i många år. Kostnader, tillgänglighet, underhåll och tålighet måste visas i större skala. Företagets resultat är en förstahandskälla – inte en oberoende jämförelse med andra kraftslag. [2]

Principskiss med ett vågkraftsflöte vid ytan och en förankrad undervattensdrake med turbin
AI-genererad, förenklad principskiss: vågor driver flötet, strömmar driver undervattensdraken. Bilden visar inte CorPowers eller Minestos exakta konstruktioner och är inte skalenlig.

Undervattensdrakar – en flygtur i strömmen

Minestos undervattensdrake är inte vågkraft. Den använder tidvattenströmmar eller andra havsströmmar. En vinge med turbin styrs i en åtta under ytan, förankrad med en lina till botten. Rörelsen genom vattnet ökar hastigheten förbi turbinen, och elen förs vidare genom en kabel. Företaget har levererat el till nätet på Färöarna. [3]

Tidvattnets rytm kan förutsägas långt i förväg, men produktionen varierar ändå under cykeln. En lämplig plats kräver rätt strömmar, djup, bottenförhållanden och nätanslutning. Tekniken är ännu inte ett stort bidrag till Sveriges elproduktion. Dess roll är en möjlig framtida komplettering på utvalda platser – inte en drake i varje svensk sjö. [3]

Flytande solceller – solen gör jobbet, vattnet bär

Här kommer energin från solen, inte från vattnets rörelse. Solpaneler monteras på flytande konstruktioner, ofta i dammar eller magasin. Det kan minska behovet av mark och ibland kombineras med vattenkraft. Panelerna producerar när solen lyser, medan vattenkraftens magasin i vissa fall kan användas mer flexibelt. [4]

Flytande solkraft finns i kommersiell drift internationellt, men varje vattenyta behöver bedömas för sig. Förankring, elsäkerhet, vattenkvalitet, skuggning, naturvärden och andra användningar måste undersökas. I nordiskt klimat tillkommer is och snö. På öppet hav är belastningen en annan än på ett lugnt magasin – samma lösning passar inte överallt. [4]

Solpaneler på flytande pontoner i ett skogsomgivet vattenmagasin
AI-genererad illustration av flytande solceller. Vattnet bär panelerna; energin kommer från solljuset. Ingen verklig plats avbildas.

Nyfikenhet – med båda tassarna på marken

Vattenkraft, vind och sol levererar el redan idag. Vågkraft och undervattensdrakar behöver fortfarande visa hur väl de kan växa till pålitliga och ekonomiska parker. Flytande solceller är en annan placering av etablerad solteknik, men med egna utmaningar. Havsenergi kräver också undersökningar av bottenmiljöer, djurliv och samspelet med sjöfart och fiske.

Det hoppfulla är inte att en enda uppfinning ska rädda allt. Det är att vi kan förbättra det som fungerar, pröva nytt och följa upp vad det faktiskt ger. Aussie nöjer sig än så länge med att hålla koll på strandkanten. Vi andra kan hålla koll på både kilowattimmarna och naturen.

Ha en fin onsdag!

Max & Aussie · VÅRAT KLIMAT 24

Källor & fördjupning

Elstatistiken gäller helåret 2024, inte dagens produktion. Företagskällorna beskriver egna tekniker och demonstrationer, inte oberoende lönsamhetsbedömningar. Världsbankens rapport från 2018 används för principer och utmaningar, inte som aktuell marknadsstatistik.

  1. [1] Energimyndigheten – Slutgiltig statistik för el och fjärrvärme 2024
  2. [2] CorPower Ocean – C4: resultat från demonstration i havet
  3. [3] Minesto – Så fungerar undervattensdraken
  4. [4] World Bank / ESMAP / SERIS – Where Sun Meets Water – möjligheter och utmaningar för flytande solkraft (2018)
Dela inlägget

Vilken teknik är du mest nyfiken på?

Vågflöten, undervattensdrakar eller solceller på vattnet? Fortsätt samtalet med oss.

Gå med i gruppen VÅRAT KLIMAT 24Läs också: Hur får vi elen i framtiden?