Energi & natur · Måndag
Sol- och vindparker kan bli en fristad för vilda bin
Max & Aussie · 5 min läsning ·
Vi behöver mer förnybar el – och vi behöver fler vilda bin. Det låter som två olika problem, men i en väl planerad energipark kan de faktiskt lösas på samma mark.

Varför de vilda bina behöver hjälp
I Sverige finns ungefär 300 arter av vilda bin – humlor, sandbin, murarbin och många fler. Tillsammans med andra insekter pollinerar de en stor del av våra vilda växter och grödor som raps, klöver, äpplen och bär.
Enligt den svenska rödlistan är en betydande andel av bina hotade. Den största orsaken är att blomrika ängar och betesmarker har försvunnit. Det som en gång var ett lapptäcke av blommor har på många håll blivit tät skog, intensiv åker eller asfalt.
Solparken som blommande äng
En solpark täcker en stor yta, men själva panelerna står på stolpar. Marken under och mellan raderna kan bli något mycket värdefullt: en ogödslad, solig äng som får vara ifred i 30 år eller mer.
Sås den med inhemska ängsväxter som blåklint, rödklöver, prästkrage, blåeld och käringtand – och slås den sent på sommaren i stället för att klippas som en gräsmatta – kan den bli ett smörgåsbord för pollinerare. Panelerna ger dessutom en blandning av sol och halvskugga, vilket skapar fler olika mikromiljöer. Får får gärna beta, så slipper man maskiner och kemikalier.
Studier från bland annat Storbritannien och USA visar att solparker som sköts som ängar kan hysa betydligt fler blommor, humlor och fjärilar än den intensiva åkermark de ofta ersätter. I Sverige pågår forskning, bland annat vid SLU, om hur man får bäst effekt i vårt klimat.
Vindparkens kanter och sandiga bobäddar
Ett vindkraftverk tar liten plats på marken, men kring varje fundament finns vägar, slänter och uppställningsytor. Här kan man skapa blommande vägkanter och lämna solvarma, sandiga partier. Omkring tre fjärdedelar av våra vilda bin bygger bo i marken, och de älskar just bar, solbelyst sand.
Lämnar man också lite död ved, stenrösen och buskar som sälg – en av vårens viktigaste tidiga matkällor för humlor – blir vindparken ett nätverk av små livsmiljöer i landskapet.

Inte automatiskt bra – det hänger på planeringen
En energipark blir inte en bi-oas av sig själv. Byggs den på en redan artrik ängsmark kan den göra mer skada än nytta, och en tätklippt gräsyta eller grus under panelerna ger nästan inget till insekterna. Vindkraft har också egna naturfrågor, som hänsyn till fåglar och fladdermöss.
Det som avgör är var parken placeras, vilka växter som sås, hur marken sköts och att någon följer upp resultatet. Därför är det klokt att ställa krav på en skötselplan för biologisk mångfald redan när parken planeras.
Vad kan du göra?
Du behöver ingen solpark för att hjälpa bina. Låt en del av gräsmattan bli äng, plantera inhemska blommor på balkongen och lämna en solig sandfläck i trädgården. Och när en energipark planeras i din kommun – fråga gärna hur den ska gynna naturen. Aussie och jag tycker att en riktigt bra elproduktion surrar lite.
Klimatomställning och naturskydd behöver inte stå i vägen för varandra. Med rätt planering kan samma mark ge både fossilfri el och ett surrande liv.
Varma hälsningar,
Max & Aussie | VÅRAT KLIMAT 24
Källor
- SLU Artdatabanken – Rödlistade arter i Sverige
- Naturvårdsverket – Blombesökande insekter i Sverige
- Naturvårdsverket – Pollinering, en värdefull ekosystemtjänst
- Lancaster University – Solar parks can boost pollinator numbers (2021)
- Lancaster University – New evidence shows UK solar parks can provide for bees and butterflies (2024)
- Blaydes et al. (2024) – Ecological Solutions and Evidence, solar parks and pollinator biodiversity
- Solar Energy UK – Solar Habitat 2024: Ecological trends on solar farms