Tisdagsspaning · 10 november 2026 · Temavecka elområden del 2/4

Elområde 2 – Sundsvall: vindkraften växer, men hur kommer elen söderut? ⚡🌲

Från vattenkraftens norr fortsätter vi till skogslänen kring SE2. Här har vindkraften byggts ut på skogsklädda höjder, tillsammans med älvarnas vattenkraft. Men ett elöverskott hjälper inte hela landet om nätet inte kan föra elen vidare mot SE3 och SE4.

Max & Aussie · VÅRAT KLIMAT 24

Vindkraftverk på skogsklädda höjder och kraftledningar mot söder
AI-genererad illustration av vindkraft och kraftledningar i ett norrländskt skogslandskap i november. Bilden visar ingen specifik vindpark eller ledningssträcka.

Vindkraftens expansion i skogslänen

I bland annat Västernorrland och Jämtland har landbaserad vindkraft blivit en tydlig del av energilandskapet. På höjderna kan vindförhållandena vara goda, och större verk kan fånga mer av vindens energi. Energimyndighetens officiella statistik redovisar både utbyggnad och produktion per län och elområde – viktigt när vi vill skilja SE2 från hela Sveriges vindkraft. [2]

Vindkraft ger el utan att bränna fossila bränslen under driften, men är inte utan avtryck. Vägar, fundament och ledningar påverkar landskapet. Placering och tillstånd behöver väga in naturvärden, fåglar, närboende och renskötsel där den berörs. Klimatnytta och omsorg om närmiljön behöver gå hand i hand.

Vatten och vind kan hjälpas åt

SE2 är inte bara vindkraft. Älvarnas vattenkraft är också viktig och kan, inom magasinens och miljövillkorens gränser, anpassa produktionen efter behovet. När det blåser kan vatten ibland sparas till andra timmar. Men årsöverskott betyder inte att el finns i rätt mängd på rätt plats varje stund – även nät, reserver och flexibel användning behövs. [1][2]

Varför kan elen inte bara skickas söderut?

Ledningar och stationer har tekniska gränser. Dessutom måste elsystemet klara störningar utan att överbelastas. Därför kan inte hela det norrländska överskottet alltid föras vidare. När överföringen begränsas kan spotpriserna skilja sig mellan SE2 och SE3 – och SE4 påverkas också av nätet längre söderut och utbytet med grannländerna. Prisskillnader uppstår alltså inte bara på grund av hur mycket det blåser. [1][3]

För hushållet är spotpriset bara en del av kostnaden. Elhandlarens påslag, elnätsavgift, energiskatt och moms kan tillkomma. Vi visar inga dagsaktuella priser här och lovar inte att en ny ledning automatiskt ger lägre elräkning.

NordSyd – mer än en ny ledning

Svenska kraftnäts NordSyd innebär att äldre ledningar och stationer förnyas och att överföringen mellan SE2 och SE3 förstärks i flera stråk. Ett konkret exempel nära Sundsvall är de planerade dubbla 400 kV-ledningarna mellan Vattjom och Njutånger. Ansökan om nätkoncession lämnades in i februari 2026. Planerade förstärkningar är inte samma sak som färdig kapacitet: tillstånd, samråd och byggande tar tid. [3][4]

Klimatnyttan kräver ett helt system

Mer vindkraft kan bidra till elektrifiering och minskat beroende av fossil energi. För att nyttan ska nå längre behöver produktion, elnät och elanvändning utvecklas tillsammans. Ny industri i norr kan använda mer av elen lokalt, medan nätförstärkningar hjälper resten av landet. Det är inte antingen eller – men besluten behöver hålla för både klimatet och människorna som bor där.

Vad tycker du är viktigast där du bor: mer lokal elproduktion, starkare elnät eller smartare elanvändning? Fortsätt gärna samtalet i vår LinkedIn-grupp. I nästa del följer vi elen till SE3 – Stockholm. Ha en fin tisdag! /Max & Aussie 🐾

Källor & fördjupning

Nätuppgifter och planer kontrollerade 10 november 2026. Planer kan ändras; detta är ingen elprisprognos. Källorna är på svenska.

  1. Svenska kraftnät – Elområden
  2. Energimyndigheten – Officiell vindkraftsstatistik per län och elområde
  3. Svenska kraftnät – NordSyd
  4. Svenska kraftnät – Vattjom–Njutånger, ansökan 5 februari 2026
Dela inlägget