Söndagens onödigt vetande · 15 november 2026

Ekorrens glömska – naturens smartaste skogsplanterare 🐿️🐾

Max & Aussie ·

Aussie i koppel tittar på en ekorre med en nöt i höstskogen

En ekorre med ett ekollon kan se ut att bara ordna söndagsmiddagen. Men när den gömmer mat inför vintern kan den också hjälpa nästa generation skog på traven. I dag låter vi den lilla, yviga grannen få stå i centrum – medan Aussie håller sig lugnt i kopplet.

Ett skafferi utspritt över skogen

Många ekorrarter sprider sina matförråd mellan små gömmor i marken, i stället för att lägga allt på ett ställe. Det kallas scatter-hoarding. Under en säsong kan en ekorre hantera tusentals nötter och frön, men mängden och sättet att lagra varierar mellan arter och miljöer.

Ekorrarna är inte bara glömska små virrpannor: de använder bland annat sitt rumsminne och luktsinnet för att hitta maten igen. En del gömmor återfinns inte, andra plundras av djur eller innehåller frön som inte överlever. Att en nöt blir kvar betyder alltså inte automatiskt att ekorren har glömt den.

Från matgömma till en ny ek

Ett oskadat ekollon som blir kvar på en lämplig plats kan gro och bli en ek. Nedgrävningen kan ge fröet skydd och hjälpa det bort från moderträdet. Det är därför ekorrar kan vara både fröätare och fröspridare – en viktig del av skogens föryngring.

Ekollon blir ekar, inte bokar eller tallar. Bok växer från bokollon och tall från tallfrön. Ekorrar samspelar även med andra trädslag, men nyttan beror på vilket frö och vilken ekorrart det gäller; många frön äts upp och bara en del blir plantor.

Faktakoll: procent och kolsänkor

Uppgiften att ekorrar glömmer 50–74 procent av gömmorna förekommer i populära texter. Vi har inte verifierat den som en generell forskningsbaserad siffra och använder den därför inte som ett faktamått för svenska ekorrar. Återfynd, stöld och grobarhet måste skiljas åt – och studier av andra arter kan inte direkt överföras till vår röda ekorre.

När trädet växer tar det upp koldioxid och lagrar kol i bland annat stam, grenar och rötter. Hur mycket varierar med trädslag, storlek, ålder och växtplats. Påståendet ”1–2 ton CO₂ per fullvuxet träd” saknar här en angiven beräkning och tidsperiod, och är inte ett generellt värde eller en årlig besparing. Kolet är inte heller bundet för alltid: nedbrytning eller brand kan föra tillbaka det till atmosfären.

Det fina budskapet står ändå stadigt: några av de frön som lämnas kvar kan bli framtidens träd. Skogens små handlingar kan få stora följder, utan att vi behöver sätta en osäker siffra på varje svansviftning.

Aussies söndagsreflektion 🐾

”Jag brukar tycka att ekorrar mest är till för att stirra på. Men i dag har jag lovat att ge dem extra arbetsro – de hjälper ju till att bygga framtidens kolsänkor! Jag stannar hos Max i kopplet och låter den lilla skogsarbetaren sköta sitt.” Aussies tips till oss andra: håll avstånd, låt hunden vara kopplad och låt vilda djur leta mat i fred.

Nästa gång du ser en ekorre skutta iväg med en nöt kan du tänka: där går kanske början på ett nytt träd. Ha en riktigt fin söndag – med en lugn promenad och kanske en kopp alkoholfri glögg efteråt! Varma hälsningar från Max & Aussie 🐾

Original och källor

Dela inlägget